Mindfulness i svåra situationer

Imorgon är det tänkt att jag ska presentera "Mindfulness i Svåra Situationer" (MSS) för ett gäng blivande steg två mindfulnessinstruktörer. Utbildningen anordnas av Mindfulnesscenter med Ola Schenström vid rodret och MSS ingår som en del i det upplägget. 
Jag har ägnat kvällen åt att planera lite inför morgondagen och en av frågorna jag kom att tänka på var själva syftet med MSS... 

Syftet har alltid varit klart för mig, på en intuitiv nivå, som en upplevd självklarhet. Men jag har hittills aldrig försökt att uttrycka det verbalt så att andra - utomstående människor ska kunna ta det till sig... 

Min syn på mindfulness är nog mest präglad av mina direkta erfarenheter av svåra situationer. Jag är uppvuxen med en alkoholiserad pappa, har sedan min tidiga tonår tävlat i kampsport på elit nivå, arbetat som dörrvakt under flera år, men framför allt varit en utsatt 17-åring med multikulturell bakgrund mitt i det nationalistiska inbördeskriget på Balkan. Jag antar att dessa erfarenheter har gjort mig till en pragmatiker och minimalist. Jag tror fullt och fast på att "Less is More", och jag är inte intresserad av att ha en massa olika "verktyg i min verktygslåda". Jag vill ha några få, okomplicerade verktyg som är enkla att förstå sig på, snabba att ta till sig och som fungerar i de allra flesta situationer.

När vi känner oss utsatta, orkar vi inte med en massa olika alternativ och komplicerade teorier. I ett pressat läge är jag inte intresserad av att imponera på omvärlden med mina kunskaper och färdigheter. Jag vill bara klara mig genom skiten som för tillfället ymnigt regnar över mig. Det är allt.

Min erfarenhet är, både som pedagog och mental tränare, att de allra flesta kurser och utbildningar har som mål att utbilda människor att prestera väldigt bra under en vanlig stressnivå. Målet med MSS är att den ska istället möjliggöra en vanlig prestation i en situation där individen upplever en väldigt hög stressnivå.

MSS kan därför sammanfattas med 3 färdigheter och 2 principer:

Färdigheterna är:

1. Spänningskontroll. Minskad fysisk spänning innebär mer energi, bättre koncentration samt ökat lugn och trygghet. 

2. Andningskontroll. Andas! Vår andning speglar vårt mentala tillstånd. Lugna, kontinuerliga andetag innebär ett stabilt psyke.

3. Fokuskontroll. En effekt av punkt 1 och 2. När vi kan styra vår fokus, styr vi vår verklighet.

Principerna är:

1. Mindfulness (medvetenhet) är en förutsättning för all kontroll. Vi kan inte styra det vi inte är medvetna om.

2. Du kommer att agera så som du har tränat, träna därför på det sättet som du vill agera.

Jag tror ärligt talat inte att det finns mycket mer att berätta om konceptet. Som sagt "Less is More". 

Det bästa sättet att avrunda året?

Värdet av "ingen-ting"

Meditation betraktas ofta som ett sätt att slappna av; att komma till ro; att unna sig fysisk och mental återhämtning och vila. Och det är sant. Meditation har en rogivande och avslappnande effekt på sina utövare, men detta är enbart en bieffekt. Om avslappningen är det enda man är ute efter, finns det andra, mycket bättre metoder att rekommendera. Metoder vars primära syfte och mål är just avslappning och återhämtning. Vi kan till exempel gå på spa eller unna oss massage.

Avslappning och återhämtning äger rum när vår hjärna har under en period fått en paus och fått vara i fred från vår rationella sidas konstanta dominans.

Att öva meditation innebär i praktiken att bara sitta (med god hållning), närvarande, vaken och alert, utan att varken fysiskt eller mentalt syssla med något annat. Eftersom detta är omöjligt för de flesta av oss får nybörjare en enkel uppgift att sysselsätta sig med. Till exempel att uppmärksamma sin andning, räkna sina andetag eller fokusera sin blick på ett visst objekt och hålla sin uppmärksamhet där. På detta viset kan man öka sin förmåga att förbli fysiskt och mentalt stilla under längre tidsperioder.

Om man fortsätter öva, kommer den rationella karusellen så småningom sakta ner och till och med helt övergå i perioder av tidlös och alert närvaro, ostörd av alla tankar.

Vad ska nu detta vara bra för?

För att vi ska kunna (p)locka fram den bästa, (läs: den mest livskraftiga) versionen av oss själva krävs det att vi ägnar oss 100 % åt den den uppgiften som vi för stunden sysslar med. Det finns tid för analys och planering; tid för handling och tid för ordlös närvaro. En uppgift åt gången med hundraprocentig inlevelse. Det de flesta människor inte förstår är att förmågan att ge sig hän åt någonting utvecklas genom förmågan att ge sig hän åt ingenting. Ju renare underlag vi skriver på, desto tydligare syns vår text. Ju större tystnad desto renare ljud. Ju större stillhet, desto explosivare rörelse…

 Utan denna förmåga kommer det alltid finnas en portion av vår uppmärksamhet som lever ett eget liv och ägnar sig åt något annat än det vi för tillfället försöker fokusera på. Många gånger spelar detta ingen roll. 

Ibland kan det vara livsviktigt.